I en gemensam debattartikel med bland annat Beredskapslyftet i Dagens Industri, ger vi fyra konkret råd hur för hur ukrainska flyktingarna snabbare ska kunna skaffa sig arbete och egen försörjning.
Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsätter till omvärldens förskräckelse med oförminskad styrka. Bara i Sverige finns drygt 40 000 ukrainska flyktingar, främst kvinnor och barn, som nu försöker bygga upp en ny tillvaro i ett nytt land, efter bästa förmåga. Möjligheten att skaffa sig ett arbete och en egen försörjning är den absolut viktigaste nyckeln för att detta ska lyckas. Endast 30 % av de vuxna ukrainarna i Sverige har ett arbete idag.
Beskedet i regeringens vårändringsbudget om rätt till SFI, språkutbildningen Svenska för Invandrare, för de ukrainare som befinner sig i Sverige under massflyktdirektivet var därför mycket efterlängtat. Forskningen visar tydligt att språkkunskaper är centralt för tillträde till arbetsmarknaden. Vi talar dessutom om en grupp där närmare 75 % av de vuxna redan har högskoleutbildning, vilket naturligtvis förbättrar förutsättningarna för framgångsrika utbildningsinsatser.
Beslutet om SFI kom alltså inte en dag för tidigt. Men trots beskedet ligger Sverige på en tydlig jumboplats jämfört med övriga nordiska länder när det gäller att stötta ukrainarna i arbete och integration.
En färsk rapport från Nordiska ministerrådet visar att Sverige har gjort markant mindre än våra grannländer när det gäller språkundervisning och stöd till arbetsmarknadsutbildning, de två faktorer som vår gemensamma empiri visar behövs för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Några exempel:
- Introduktionsprogram för integration finns i Danmark, Finland och Norge och inkluderar språkträning och/eller arbetsrelaterad utbildning. Island och Sverige erbjuder endast en online-utbildning.
- Offentligt finansierade språkkurser finns i alla de nordiska länderna – utom Sverige.
- Dagersättningen och det ekonomiska stödet varierar avsevärt, med de högsta nivåerna i Island och de lägsta i Sverige.
- Alla nordiska länder, utom Sverige, tillhandahåller hälsotjänster och sjukvård till flyktingar från Ukraina på samma villkor som lokalbefolkningen. I Sverige ger vi endast tillgång till akut primärvård.
Detta är nedslående fakta. Kanske råder en missuppfattning inom politik och näringsliv att vi generellt har ett generöst system för att ta hand om flyktingar? När vi i själva verket är sämst i klassen när det gäller den ukrainska gruppen. Vilket i sin tur riskerar att trycka ut dem på den svarta arbetsmarknaden, eller till något som är ännu värre. De förändringar som nu gjorts för SFI är bra – men fler åtgärder behövs, framför allt rätt till arbetsmarknadsutbildningar och ersättning under utbildningen.
En stor majoritet av de arbetsföra ukrainarna som kommit till Sverige har som tidigare nämnts högskoleutbildning och många dessutom inom de sektorer där bristen på arbetskraft är som störst. Sedan ett år tillbaka har Ukrainian Professional Support Center (UPSC) jobbat för att matcha dessa välutbildade kandidater med behoven på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns en mängd hinder på vägen. Till exempel har Ukrainarna under massflyktsdirektivet inte tillgång till kommunal vuxenutbildning eller yrkesutbildning och inte heller någon rätt till ersättning – utöver migrationsverkets på 71 kr per dag – även om man går en längre utbildning. Man har heller ingen rätt till bostadsbidrag eller barnbidrag. Drivkraften att registrera sig vid Arbetsförmedlingen är låg eftersom man inte får tillgång etableringsprogrammet, de samlade insatserna för nyanlända inom arbetsmarknadspolitiken. Ukrainarna får inte personnummer och kan därför inte bli folkbokförda, vilket i sin tur gör att de inte kan ta del av digitala banktjänster eller stöd från den kommun där de bor. Utan personnummer kan man inte heller ta svenskt körkort vilket gör att det svårt att kvalificera sig för yrken som kräver körkort i tjänsten
Det är viktigt att agera nu, för att den kompetens som finns i gruppen ska kunna tas till vara av Sverige. Vi anser att dessa fyra punkter är avgörande för att de ukrainska flyktingarna snabbt ska kunna skaffa sig arbete och egen försörjning:
- Ge ukrainare rätt till arbetsmarknadsutbildning. Samhällsnyttan skulle vara stor. Många har goda möjligheter att lära sig ett nytt yrke eller komplettera tidigare utbildning, så insatsen skulle göra stor nytta för bristyrken inom t ex vård och omsorg, pedagogik, industri, ekonomi och service.
- Ställ krav på Arbetsförmedlingen att effektivisera sina processer snabbt vad gäller ukrainska flyktingar. Ofta dröjer det lång tid för en person att få subventionerad anställning medan det på andra håll i landet går smidigare. Ukrainian Professional Support Center har kandidater som arbetsgivare vill anställa och som skulle ha kunnat vara i jobb sedan månader tillbaka, men som fortfarande väntar på beslut om subventionerad anställning.
- Höj anslaget till SFI ytterligare. I dagsläget täcker det bara cirka 2000 personer av 24 000 i arbetsför ålder. Dessutom bör fokus vara SFI med yrkesinriktning, SFX, som visat sig mycket effektivt för nyanlända.
- Höj dygnsersättningen till ukrainare till det nordiska genomsnittet och ge ukrainare rätt till bostadsbidrag. Många av jobben som ukrainarna tar är ingångsjobb med låga löner och särskilt i storstäderna behövs ytterligare stöd om man ska ha möjlighet att hyra en egen bostad.
Ukraina är beroende av vårt stöd. Och de ukrainare som tagit sig till Sverige behöver långvarigt skydd och hjälp att kunna hjälpa sig själva. Därför måste Sverige anpassa och förstärka implementeringen av massflyktsdirektivet snabbt och kraftfullt, så att vi tar tillvara den drivkraft och den kompetens som finns bland de ukrainska flyktingarna. Det är vårt ansvar, men också vår möjlighet.
Annika Sunden, Beredskapslyftets Ukrainian Professional Support Center
Malin Crona, Beredskapslyftets Ukrainian Professional Support Center
Mark Jensen, VD Ambea
Oscar Stege Unger, Senior rådgivare Wallenbergstiftelserna och medgrundare Beredskapslyftet
Fredrik Hillelson VD Novare och medgrundare Beredskapslyftet
